Environmentally acceptable lubricants

Detta projekt syftar till att ge vägledning till vattenkraftsindustrin för att fatta välgrundade beslut om införandet av miljöanpassade smörjmedel och fetter. Projektet kommer att bidra med kunskap om smörjmedlens tekniska och miljömässiga prestanda, vilket är viktigt för att säkerställa en hållbar, kostnadseffektiv och tillförlitlig produktion.

Användningen av termen miljöanpassat smörjmedel (EAL – Environmentally Acceptable Lubricant) regleras av flera olika märkningsprogram och standarder, t.ex. EU Ecolabel, svensk standard SS155434 (för hydrauloljor), svensk standard SS15547 (för fetter) och tyska Blå Ängeln. För att ett smörjmedel ska få benämnas EAL krävs det normalt att det klarar ett antal tester relaterade till biologisk nedbrytbarhet, toxicitet, bioackumulering och – beroende på standard – ibland även förnybart innehåll. Användningen av prefixet bio-, t.ex. biosmörjmedel, är kopplat till mängden förnybart innehåll i produkten.

Det finns ett brett utbud av smörjmedel, vätskor och fetter som har använts eller används inom vattenkraftsindustrin. Det råder dock fortfarande osäkerhet kring livslängd och prestanda över tid för olika typer av smörjmedel. Dessutom utvärderas de miljömässiga egenskaperna vanligtvis på nya smörjmedel, och det är oklart hur dessa egenskaper påverkas av nedbrytning över tid. Projektets mål är därför att:

• jämföra den tekniska prestandan hos olika typer av miljöanpassade smörjmedel och vätskor, t.ex. syntetiska estrar, vegetabiliska oljor, polyalkylenglykoler, propylenglykol-vatten, glycerol-vatten och syntetiska kolväten
• undersöka hur nedbrytning av smörjmedel påverkar deras miljöegenskaper
• undersöka hur nedbrytning påverkar smörjmedlens tekniska prestanda
• utveckla nya miljöanpassade fetter och jämföra deras prestanda med kommersiellt tillgängliga miljöanpassade fetter från olika basvätskegrupper
• ta fram en vägledning för val av miljöanpassade smörjmedel som industrin kan använda för att fatta informerade beslut