Sök finansiering för forskningsprojekt inom vattenkraftens miljö- och samhällsfrågor

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, SVC, tar nu emot ansökningar för forskningsprojekt inom vattenkraftens miljö- och samhällsfrågor. Genomförande sker mellan januari 2027 och december 2031. Utlysningen är öppen för de lärosäten som ingår i arbetspaket 1 av centret, det vill säga Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstad universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Observera att projektstart kan bli försenad fram till juni 2027, beroende på tidsåtgången för upprättande av nya avtal mellan centrets parter.

De projekt som ingår i SVC kan i regel delas in i tre kategorier: doktorandprojekt, postdoktorprojekt och seniorforskarprojekt.

Vi rekommenderar följande storleksordningen för varje projekttyp:

• Doktorandprojekt, kostnad 5–6 MSEK, tidsåtgång 4 år.
• Postdoktorprojekt, kostnad 3–5 MSEK, tidsåtgång 2–3 år.
• Seniorforskarprojekt, kostnad 2–4 MSEK, tidsåtgång 2–5 år.

Observera att detta är rekommendationer och inte krav. Det går att söka för större projekt, men du bör kunna motivera detta i ansökan.

Eftersom nästa etapp av centret sträcker sig över 4,5 år, rekommenderar vi att du vid ansökan tagit detta i åtanke och fokuserar på att starta längre projekt tidigt.

Vid den här utlysningen välkomnar vi framför allt projektansökningar inom följande prioriterade områden (utan inbördes prioritering):

1. Flödesregimer, hydromorfologisk påverkan och biologisk status

Forskningsområdet behandlar hur vattenreglering och morfologiska åtgärder kan utformas för att stärka den ekologiska statusen i reglerade vattendrag. Fokus ligger på att utveckla och kombinera ekologiskt anpassade flödesregimer (ekoflöden) med fysiska restaureringsåtgärder för att uppnå mätbar ekologisk nytta med rimliga konsekvenser för elproduktionen.

Arbetet syftar till ökad förståelse av samspelet mellan ekologiska och abiotiska processer, såsom temperaturdynamik, erosion, deposition, sedimenttransport och dämpningseffekter. Det omfattar även hur driftformer som nolltappning och korttidsreglering påverkar arter och habitat, samt hur dessa kan anpassas för att minska negativ påverkan.

Området inkluderar modellering och tillämpning i ett framtida klimat samt utveckling av metoder för åtgärdsfördelning på HARO-nivå. Viktiga tillämpningar är hydromorfologisk restaurering, hantering av sedimentpåverkan upp- och nedströms samt uppföljning av effekter inom egenkontroll.

Specifika projektidéer

• Studier av strandzoner och svämplan med fokus på jordmaterials betydelse vid översvämning (kapillaritet, vattenmättnad m.m.).
• Förbättrad förståelse och kalibrering av sambandet mellan hydromorfologisk påverkan och olika flödesregimer.
• Analys av hur långt nedströms effekter av reglering (t.ex. nolltappning och korttidsreglering) sträcker sig.
• Utvärdering av faktorer som avgör vattendrags känslighet för reglering och vilka åtgärder som kan minska negativa ekologiska effekter.
• Undersökning av biologiska konsekvenser av reglering och miljöåtgärder i litoralzoner (t.ex. strandning av fisk och påverkan på bottenfauna).

2. Longitudinell och lateral konnektivitet, inklusive upp- och nedströmspassage för fisk och andra organismer

Forskningsområdet behandlar hur dammar och vattenkraftsanläggningar påverkar den naturliga konnektiviteten i vattendrag – det vill säga arters, sedimentens och det organiska materialets rörelse uppströms, nedströms och mellan vattenmiljöer och angränsande landområden. Syftet är att förstå behovet av konnektivitet för processer och arter/populationer, och identifiera/utveckla effektiva metoder för att minimera och åtgärda hinder för spridning och passage i reglerade vattensystem.

Forskningen omfattar upp- och nedströmspassage för fisk och andra vattenlevande organismer, där frågor om anlockning, ledning och styrning av vandringsvägar är centrala. Särskild vikt läggs vid att minska turbinrelaterad mortalitet genom hydraulisk optimering och att studera fiskars beteende i olika strömningsförhållanden. Området innefattar även utveckling och utvärdering av tekniska lösningar som fisk- och faunapassager, inklusive trap and transport av arter och känsliga livsstadier som t.ex. driftande yngel eller olika steg i ålens livscykel.

Vidare omfattas konnektivitet för andra organismer än fisk, såsom evertebrater och kräftor. Analyser av populationseffekter kopplade till brist på konnektivitet, syrebrist och modifierad sedimenttransport ingår även i det här fokusområdet.

Forskningen syftar till att skapa kunskapsunderlag för standarder för godtagbar passageeffektivitet och för utveckling av metoder och tekniker – exempelvis via telemetri, kameror och sensorer – för uppföljning och utvärdering av åtgärder.

Specifika projektidéer

• Hur ser behov av konnektivitet ut för olika processer/arter och i olika vattensystem vid olika barriärer?
• Fördjupat projekt om svagsimmande arters behov av vandring och utformning av vandringsvägar, särskilt flodnejonöga.
• Tröskelvärden för kumulativa passageförluster för olika arter.
• Anläggningarnas förändrade körmönster till följd av effektregleringen kan få fisk att röra sig i annars torrlagda naturfåror, men kunskapen om effekterna är begränsad. Det behövs studier av mortalitet kopplad till årstid, tappningens omfattning och torrfårornas utformning samt möjliga förebyggande åtgärder.

3. Biologisk mångfald, habitatkvalitet och andra biologiska effekter inklusive indikatorer och kostnadseffektiv uppföljning

Forskningsområdet behandlar hur vattenreglering påverkar biologisk mångfald och habitatkvalitet i reglerade vattendrag, samt hur dessa faktorer samverkar och styr ekologiska processer. Området omfattar arbete både på samhällsnivå – som bottenfauna, makrofyter och strandzonens vegetation – och om nyckelarter som exempelvis lax, öring, ål, nejonöga, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla m.fl.

Ett centralt fokus är utvecklingen av indikatorer och kostnadseffektiva metoder för uppföljning och utvärdering av miljöåtgärder. Detta inkluderar både historiskt genomförda fysiska och biologiska insatser, exempelvis kompensationsodlingar och fiskutsättningar, samt framtida åtgärder med bäring på biodiversitet. Området omfattar även analyser av system- och populationseffekterna av vattenreglering.

Området integrerar traditionell provtagning och analys med nya tekniker som eDNA och metabarkodning, samt användning av historiska data, öppna källor och avancerade analysmetoder baserade på AI och maskininlärning. Även innovativa uppföljningsmetoder som satellit-, och drönarbaserad fotogrammetri för kartläggning av strand- och vattenmiljöer ingår. Målet är att skapa långsiktigt jämförbara, praktiskt användbara ramverk för att följa upp och optimera miljöåtgärder i reglerade vatten.

Specifika projektidéer

• Fördjupning inom eDNA som verktyg för biodiversitets- och habitatbedömning
• Internationell jämförelse av åtgärdseffekter och deras överförbarhet
• Utveckling av effektiva metoder för uppföljning och anpassning av kompensationsodling och/eller uppdatering av befintliga genbanker, t.ex. utifrån erfarenheter från andra länder.

4. Reglerade sjöar och älvmagasin: ekologi, åtgärder och systemeffekter

Forskningsområdet behandlar vattenkraftsmagasinens ekologiska funktion och de biotiska och abiotiska effekter som uppstår till följd av vattenreglering. Fokus ligger på processer kopplade till regleringsregimer, temperatur- och issituation, syredynamik, näringsvävar och sedimentation samt hur dessa påverkar ekosystemen både inom och nedströms magasinen.

Området omfattar utveckling och utvärdering av miljöåtgärder anpassade till reglerade sjöar och älvmagasin, såsom flytande bottenhabitat, damm‑i‑damm‑lösningar, invallningar, trösklar, habitatstrukturer och fågelöar. Forskningen belyser även samband mellan magasinsstorlek och termisk stratifiering, riskzoner för syrebrist samt magasinens betydelse för biologisk mångfald, spridning av arter och som potentiella barriärer för vandrande eller driftande juveniler.

Vidare analyseras hur framtida driftformer, inklusive pumpkraft, kan förändra ekologiska och hydrologiska förutsättningar, särskilt i relation till klimatförändringar. Området innefattar också studier av regleringsmagasin som spridningsmiljöer för invasiva arter och patogener samt systemeffekter på avrinnings- och landskapsnivå. Forskningen har även tvärvetenskapliga kopplingar till samhällsfrågor, bland annat rennäring och annan lokal markanvändning.

Specifika projektidéer

• Identifiering av vilka typer av kraftverk och magasin som skapar riskzoner för syrebrist och gasövermättnad samt vilka effekter dessa faktorer har på ekosystem/arter
• Analys av magasin som tillflykts- eller spridningsmiljöer för vattendragsorganismer.
• Hur fungerar nedströmsförflyttning genom magasin för olika arter (exv. juvenila nejonögon och harrar, andra organismer)?

5. Grundläggande kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan i historiskt såväl som framtida klimat

Forskningsområdet syftar till att bygga upp den grundläggande kunskap som krävs för att förstå, bedöma och hantera vattenkraftens miljöpåverkan under både historiska och framtida klimatförhållanden. Trots omfattande forskning finns fortsatt osäkerhet kring centrala samband mellan reglering, flödesdynamik och ekologiska processer – kunskap som är avgörande för att kunna utforma effektiva miljöåtgärder och fastställa realistiska målbilder och referensnivåer.

Frågeställningarna fokuserar på kvantitativa samband mellan flödesregimer, habitatkvalitet och ekosystemfunktion, samt hur klimatförändringar påverkar dessa relationer. Detta innefattar studier av temperatur- och flödesförändringar, isdynamik, ekologi i kalltempererat och subarktiskt klimat samt multipla påverkanskällor som kan ge upphov till kaskadeffekter i reglerade vattendrag.

Ett särskilt fokus ligger på hur förändrade klimatförhållanden påverkar behov av miljöåtgärder, deras funktion och robusthet, och därmed den långsiktiga hållbarheten i framtidens vattenkraftssystem.

Specifika projektidéer

• Analys av hur klimatförändringar påverkar effekten av genomförda och planerade åtgärder.
• Analys av påverkan på arters förväntade utbredningsområde i ett förändrat klimat (inkl. effekter av tillgång på kallvattensrefuger osv.).

6. Samhälleliga avvägningar, juridik och beslutsstöd

Forskningsområdet behandlar hur miljöåtgärder och omprövningar inom vattenkraften kan baseras på robusta beslutsunderlag som väger samman ekologiska, juridiska och samhällsekonomiska perspektiv. Fokus ligger på utveckling av metoder för kostnads‑nyttoanalyser och beslutsstöd som möjliggör välgrundade prioriteringar mellan olika typer av miljöåtgärder och ekologiska funktioner i relation till vattenkraftproduktion.

Området omfattar också analyser av samverkansprocesser mellan industri, myndigheter och andra aktörer, med syfte att skapa effektiva och legitima beslutsprocesser – exempelvis inom arbetet med nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Vidare ingår studier av hur kulturmiljövärden kan integreras i avvägningar och hur rättsliga aspekter påverkar beslutsfattandet, inklusive tillämpningen av principen om ”bästa möjliga teknik” i svensk och internationell praxis samt frågor kopplade till Natura 2000.

Forskningen berör även hur åtgärder och produktionspåverkan kan balanseras genom kompensatoriska lösningar, rättsliga avvägningar och förbättrad koordinering mellan olika samhällssektorer. Målet är att stärka beslutsstödet för hållbara och rättvisa avvägningar mellan ekologiska värden och energiproduktion.

Specifika projektidéer

• Större samarbeten/projekt (ex. som ”EcoHab”) där flera lärosäten studerar samma fråga ur olika perspektiv.
• Ett projekt som utreder den inneboende målkonflikt som finns mellan vattenkraftens elproduktion och dess negativa påverkan på ekosystemen i rinnande vatten. Hur ökar man förståelsen brett och smalt hos ”motstående” sida?

7. Metoder, teknik och tvärpaketssamverkan (Arbetspaket 1, 2 och 3)

Forskningsområdet fokuserar på utveckling av metoder, teknik och beslutsstöd som kan minska vattenkraftens miljöpåverkan och stärka kopplingen mellan forskning, förvaltning och industri. Det omfattar både tekniska innovationer och tvärvetenskapliga samarbeten som syftar till att effektivisera analys, uppföljning och prioritering av miljöåtgärder.

Centrala inslag är metodutveckling för miljöanalys och beslutsstöd, AI‑baserade modeller för datahantering och beslutsunderlag, samt teknikutveckling för fiskvänliga turbiner och förbättrade fiskpassager. Området inkluderar även framtagning av alternativa och kompletterande miljöåtgärder med minimal negativ effekt på vattenkraftens elproduktion och effektreglering.

En viktig aspekt är att hantera och analysera målkonflikter mellan vattenkraftens energiproduktion och dess effekter på ekosystem i rinnande vatten. Forskningen strävar efter ökad förståelse mellan olika intressen och aktörer samt utveckling av praktiska lösningar som bidrar till hållbar samexistens mellan miljö och energiförsörjning.

Specifika projektidéer 

• Fiskvänliga turbiner, fördjupad analys av dödlighet kopplad till tryckförändringar, gärna genom samarbete mellan arbetspaket 1 och arbetspaket 3.
• Effekter av förändrade körmönster, påverkan på maskinelement, dammsäkerhet och ekosystem, gärna genom samarbete mellan arbetspaket 1, arbetspaket 2 och arbetspaket 3.
• Analys av faunapåverkan vid energisänkande dammsäkerhetsåtgärder, gärna genom samarbete mellan arbetspaket 1 och arbetspaket 2.

Så ansöker du

För att formulera projektansökan kan du ta hjälp av instruktionerna i denna projektansökningsmall samt bedömningskriterierna.

För att söka, skicka en ifylld projektansökningsmall till Andreas Larsson på Energiforsk mellan 1/9 och 15/9 2026.

Vid frågor, vänd dig i första hand till din representant i styrgruppen, som du kan se här, på sidan Om oss.

Vi vill uppmana alla sökanden att ta fram projektansökningen i samråd med ett i SVC deltagande företag eller för centret relevant myndighet, gärna båda. Samarbete mellan företag, universitet och myndigheter stärker projektens resultat och ökar chanserna att resultaten når bredare acceptans.

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, SVC, arbetar tvärvetenskapligt och ser mångfald som en styrka och nödvändighet för att på bästa sätt uppnå våra långsiktiga mål om hållbar och motståndskraftig vattenkraft i framtidens energisystem och vi välkomnar alla sökanden oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning eller religionstillhörighet.