Senaste nytt

Kompetens för framtiden

Jasmina Toromanovic har alltid varit intresserad av teknik och valde därför att bli ingenjör. Idag forskar Jasmina om dammkonstruktioner på LTU och dessutom arbetar hon som utbildningsledare för det nya civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik. Jasmina vill inspirera unga att satsa på ingenjörsyrket!

Disputation – David Rondon

This thesis aims to propose models to study and predict the dynamics of hydropower generators, which would be beneficial for manufacturers and operators, reducing the complexity of the design without compromising accuracy.

Disputation – Shahab Shiraghaee

Shahab Shiraghaee på LTU disputerar med avhandlingen: Experimental Investigation and Mitigation of Part-load Pressure Pulsations in Hydro Turbines Using Solid-body Protrusion inside the Draft Tube.

Ökad kunskap om miljöeffekter i reglerade sjöar

För att nå en hållbar vattenkraftsproduktion behövs ökad kunskap om miljöeffekterna i reglerade sjöar och vattenmagasin, om hur effekterna kan mildras, och om hur förutsättningarna i sjöekosystem kan förbättras. Johan Östergren på SLU startar nu upp ett projekt med mål att ge rekommendationer för hur miljödesign (t.ex. olika rehabiliteringsåtgärder) kan användas i reglerade sjöar och vattenmagasin, samtidigt som ekosystemens och samhällets behov balanseras med hänsyn till ett framtida klimat.

Hur får man laxar att återhämta sig i reglerade vatten?

Att lyckas få laxpopulationer att återhämta sig i reglerade vatten är en utmaning, inte bara i Sverige utan på många ställen i världen. En ny teori, riverscape rekryteringsteori (RRT), har gett nya insikter om vad som påverkar fiskpopulationer i ett rinnande vattensystem. Teorin utforskar hur flöde, vattendragets fysiska komplexitet, fiskvandring och miljöförhållanden tillsammans påverkar rekryteringen av fisk.

Hur värderar vi miljöförbättrande åtgärder?

I bedömningen av miljöförbättrande åtgärder i vattenkraft spelar samhällsekonomisk bedömning en viktig roll. Samtidigt är det i dagsläget oklart hur många av de miljönyttor som en miljöåtgärd kan leda till faktiskt ska bedömas samhällsekonomiskt. Jesper Stage på LTU startar nu upp ett projekt som undersöker vad vi svenska egentligen tycker om miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften.

Reparationsinjektering av fyllningsdammar

SVC-doktoranden Johan Lagerlund disputeradenyligen med en avhandling om hur man kan reparera dammkonstruktioner. I takt med att våra dammkonstruktioner blir äldre behöver vi få bättre möjligheter till underhåll och reparation av våra dammar. Vi ser också redan nu tecken på ökade nederbördsmängder och prognoser som visar på extremväder, som kan få en stor inverkan på våra dammar.

Unik metod för flödesmätning i vattenkraftverk med låg fallhöjd

Mehrdad Kalantar Neyestanaki disputerade nyligen inom strömningslära på Luleå tekniska högskola. Din avhandling innehåller en unik metod, kan du berätta lite mer om den?

Så var vattenkraftens FoU-dagar 2024

Samhällsekonomiska analyser i miljöanpassning av vattenkraften, morfologiska åtgärder som förbättrar älvars fysiska form och struktur, samt ökad flexibilitet i vattenkraftanläggningar. Det var några av ämnena som diskuterades på årets FoU-dagar i Umeå.

Håll rätt energinivå!

I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.

Allt större intresse för glycerol i vattenkraften

Intresset för glycerol som smörjmedel i vattenkraften ökar. Smörjmedlen i vattenkraftverken har hittills till största delen varit fossilbaserade. Forskare på Luleå tekniska universitet jobbar med att utveckla glycerololjorna så att de kan anpassas till vattenkraftverkens behov. Yijun Shi, professor på LTU, brinner för utvecklingen av glycerolen och har både startat företag och fått priser för sin glycerolforskning.

Nu har årets lunchwebbinarier startat

Ekohydrauliska flöden, komponenter för ökad dämpning i vattenkraftaggregat och förbättrad avbördning och hydraulisk prestanda – det är några forskningsprojekt som kommer att presenteras den sista fredagen varje månad under årets lunchwebbinarier med Svenskt centrum för hållbar vattenkraft.

Vattenkraften en tyst hjälte

Danilo Laban är industridoktorand och undersöker hur vattenkraft kan kopplas ihop med energilager som batterier, svänghjul och kondensatorer. Danilo Laban ser vattenkraften som en tyst hjälte i energiomställningen.

Forskare i fokus – Michel Cervantes

Ett av SVCs mål är att fungera som en attraktiv forskningsmiljö och att förse vattenkraftbranschen med personal med hög kompetens. I vår artikelserie Forskare i fokus har vi nu intervjuat Michel Cervantes som är professor i strömningslära på Luleå tekniska högskola.

Högre nivåer för dammsäkerhet i betongdammar

Ur ett dammsäkerhetsperspektiv är det viktigt att upprätthålla den långsiktiga säkerheten för våra dammar trots åldrande infrastruktur. Potentiella dammbrott kan leda till betydande konsekvenser med risk för förlust av människoliv och stora ekonomiska förluster. Jonas Enzell presenterar inom kort licentiatuppsatsen: Toward Realistic Failure Evaluations for Concrete Buttress Dams.

Hundratals intresserade av SVC:s nya webbinariesatsning

Att det finns ett stort intresse för forskning och utveckling av teknik, system och metoder för vattenkraft och dammar syns tydligt i antalet deltagare på SVC:s nya serie med lunchwebbinarium. Det senaste webbinariet lockade över 100 deltagare ”Jätteroligt att resultaten sprids inom branschen”.

Vattenkraft och modern kraftelektronik

Vattenkraftgeneratorer påverkas av mekaniska och magnetiska krafter som verkar i dem. Hur kan de designas för att de magnetiska krafterna ska reduceras, samtidigt som de kan verka stabiliserande för elnätet?

Så kan energibranschen säkerställa kompetensförsörjningen

Energibranschen måste bli mycket bättre på att förklara "what's in it for you" när de vill locka ny, ung arbetskraft. Det var ett av Katarina Graffmans huvudbudskap när hon deltog som inspirationsföreläsare i en workshop på den internationella konferensen ICOLD (International Committee on Large Dams) i Göteborg i juni.

Nya metoder för prediktering av utskovsströmningar och ökad hydraulisk prestanda

Majoriteten av vattenkraftsdammarna i världen byggdes före 1980-talet och i förhållande till gällande dimensionerande kriterier är många befintliga utskov underdimensionerade. Ett utskovsparti är en viktig del av en dammanläggning eftersom det reglerar avbördning och uppströmsvattenstånd samt förhindrar överströmning. Förbättrade metoder presenteras i en ny avhandling.

Forskare i fokus

Ett av SVCs mål är att fungera som en attraktiv forskningsmiljö och förse vattenkraftsbranschen med personal med hög kompetens. Tanken är också att inspirera akademiker som genomför projekt för SVC och visa på de många möjligheter som finns för en fortsatt yrkeskarriär inom vattenkraftsområdet.

Nordiskt samarbete kring vattenkraft

Nyligen genomfördes en två dagars gemensam workshop i Älvkarleby för det norska kompetenscentret HydroCen och SVC, två kompetenscenter med mycket gemensamt.

Svenskt centrum för hållbar vattenkraft – ny teknik och biologisk mångfald

Energiforsk driver tillsammans med Luleå tekniska universitet Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, under de kommande fem åren. Det är Energimyndighetens största kompetenscentrum med en budget på 280 miljoner.

Energiforsk och nya kompetenscenter

Kompetenscentrum är ett av verktygen i Energimyndighetens portfölj av forsknings- och innovationsinsatser. Energiforsk är med i två av de elva kompetenscenter som Energimyndigheten nu har beviljat medel till, där Svenskt centrum för hållbar vattenkraft är ett av dessa.

Svensk vattenkraftforskning på internationell konferens i Cambridge

En ny numerisk teknik har utvecklats som kan optimera driften av Kaplan-turbiner som reglerkraft. En ny typ av pumpturbin som kan användas i energilagringsanläggningar har tagits fram. Detta är resultatet från två forskningsprojekt som presenterades av svenska forskare på den internationella konferensen OpenFOAM Workshop.